Apofysit – apofysitis calcanei (Sever’s skada)
Apofysit i hälbenet (kallas även apofysitis calcanei eller Sever’s skada) anses vara den vanligaste orsaken till smärta i hälen hos barn mellan 9 och 15 års ålder. Vanligtvis drabbas idrottsaktiva pojkar och flickor i 11-12 års ålder och det kan drabba båda hälarna samtidigt. Smärtan som placerar sig i bakre delen av hälbenet provoceras fram vid aktivitet – idrott och ömmar vid tryck. Sjukdomen/skadan går över av sig själv, vanligtvis inom ett år. Under skadeperioden kan aktivitetsnivån vanligtvis bibehållas med användande av individuellt gjutna fotortoser (hälkoppar). Ibland får aktivitetsnivån och belastningsbilden under en period anpassas. Besväret beskrevs av Haglund 1907 och namngavs som en sjukdom av Sever 1912. Idag klassas det snarare som en överbelastningsskada och under namnen apophysitis calcanei (apofysit i kalkaneus) eller Severs skada eller sjukdom.
Apofysit – ont i hälen
Att idrottsaktiva barn får ont i hälen är mycket vanligt. Det finns olika skador som ger hälsmärta men hos pojkar och flickor i 9-15 års ålder är den vanligaste orsaken till ont i hälen just skadan apofysit – apofysitis calcanei eller Sever’s skada. Det är ofta väldigt besvärande för barnet då smärtan hindrar dem att utöva sin idrott fullt ut. Tidigare har skadan ansetts framför allt bero på för mycket stress av det växande hälbenet från mycket hopp och löpning samt av eventuell felställning i foten. Idag anser man att kompressionsbelastningen från marken/underlaget har en betydande del i skadan.
Symtom vid apofysitis i hälen
Vid apofysit klagar barnet på skarp smärta i baksidan av hälbenet, men det är även vanligt med smärta på sidorna av hälen och ibland även under hälbenet. Smärtan ökar med ökad belastning. Explosiv belastning som hopp och landning, ruscher och vändningar brukar vara särskilt besvärsprovocerande och ger även ge ökad smärta och känslighet som ligger kvar efter aktivitet. Smärtan kan sitta i i timmar eller dagar och klingar efter hand av vid vila. Fotboll, handboll och innebandy är idrotter där apofysit är vanligt förekommande. Det är vanligt att själva fästet blir lite förtjockat eller förstorat och en förtjockning kan bli permanent kvarstående.
Orsak till apofysit (Severs skada) – ont i hälen
Anatomi och biomekanik
Vadmuskeln, även kallad tricpes surae består av tre muskler (Soleus samt inre och yttre Gastrocnemius) vilka går ihop i en gemensam muskelsena (hälsenan) som i sin tur fäster på baksidan av hälbenet (kalkaneus). Mellan hälsena och övre delen av hälbenet finns en skyddande slemsäck och en sådan finns även utanför hälsenefästet, strax under huden. Då vadmuskeln aktiveras sträcks foten. Muskel, sena, senfäste och hälben utsätts därmed för stor belastning vid upphopp, landning och löpning. Under hälbenet finns en stötupptagande mjukdelsmassa – en ”hälkudde” med kamrar innehållande fettväv och den är rik på elastiska fibrer. Hälkudden reducerar belastningen på själva hälbenet. Fettkudden utvecklas från barn till vuxen ålder och viktbärande aktivitet stimulerar denna utveckling. Inaktivitet leder till atrofi (nedbrytning) och fragmentering av de elastiska komponenterna i fettkudden och en sämre dämpande och stötupptagande förmåga. En frisk hälkudde har bra elastisitet och återger omkring 70% av den energi som går åt att komprimera den.
Orsak till överbelastningskadan i hälen
Sjukdomen/skadan apofysitis liknar den som drabbar framsidan av knät (Osgood-Schlatter) hos unga aktiva i tillväxtåldern. Dessa områden; på framsidan strax nedanför knät där knäskålssenan fäster på underbenet samt där hälsenan fäster på hälbenet, är så kallade tillväxtzoner. Under det att skelettet växer är dessa zoner inte helt ”stabila”. Då tillväxten är hög (10-14 års ålder) och aktivitetsnivån intensiv tros en störning eller överbelastning i denna tillväxtzon i bakkanten av hälbenet uppstå vilket anses vara orsaken till hälsmärtan vid apofysitis (Severs). Det kan även ske en uppluckring av benet där senan fäster och med det en uppdrivning eller förtjockning av själva fästet.
Idag är den dominerande teorin att orsaken till hälsmärtan vid apofysitis (Severs skada) är en mekanisk överbelastning i hälen orsakad av repetitivt kompressionstryck (hälisättningen) och dragkraftsstress på hälbenet från vadmuskel-hälsena (hällyftet). Denna stress på hälbenet uppstår framför allt vid aktiviteter och idrotter innehållande mycket löpning och hopp.
Sannolikt är idrottande på hårt underlag och användande av skor med relativt dålig stötdämpning i sulan bidragande till överbelastningen.
Vilka får apofysit?
Vanligtivs pojkar, men även flickor mellan 9-15 års ålder, som utöver någon form av explosiv idrott som exempelvis fotboll, handboll eller innebandy är ofta de som söker sjukvård för dessa smärtor. Särskilt vanligt är att drabbas av hälsmärtan i 11-12 års ålder. Även vuxna kan drabbas av överbelastning i hälsenefäste och hälben.
Prognos vid apofysit
Prognosen är god. Överbelastningen läker ut av sig själv. Hur lång tid det tar varierar mellan från några veckor till ett par år. Vid ca 16 års ålder då tillväxtzonen stabiliseras ses sällan besvär. Det kan förekomma resttillstånd i form av utskjutande ben vid hälsenefästet. Om detta benutskott besvärar kan det åtgärdas operativt.
Hur ställs diagnos?
Diagnosen ställs genom anamnes och klinisk undersökning. Diagnosen kan bekräftas genom slätröntgen.
När och var skall jag söka hjälp?
Du kan söka direkt till sjukgymnast eller läkare för undersökning, bedömning, råd och behandling. Sök vårdgivare specialiserade på ortopedisk medicin. Lämpligtvis söker du direkt till en vårdgivare som både kan undersöka, ställa diagnos samt tillverka fotortos – hälkopp eller ortopdiska skoninlägg. Klicka på ”hitta klinik” i menyn för att se ett register över vårdgivare som erbjuder detta.
Egenvård – vad man kan göra själv
Tidigare har rekommendationen vid denna skada varit enligt nedanstående. Idag är rekommendationen att använda en gjuten fotortos med djup hälkopp samt fortsätta idrotta på samma nivå. Detta motiveras av den goda effekten av fotortosen/hälkoppen samt av vikten av belastning av hälkudden under tillväxtåren för att den skall utvecklas så bra som möjligt.
Om du ej kan få gjort en fotortos/häkopp gäller följande rekommendationer:
• Minska på aktivitetsnivån så att symtomen minskar. Kanske går det att dra ner på hoppmoment och ruscher. Komplettera med alternativ träning (annan träning som belastar hälen mildt).
• Använd en hälförhöjning (kilförhöjning) i skorna för att minska belastningen från hälsenan
• Se över skokvalitén, både vad gäller tränings- och fritidsskor. Använd skor med bra dämpning.
• En stötdämpande ”gelekudde” (finns olika modeller) att lägga under hälen i skon kan lindra symtomen.
• Undvik att gå barfota
Om besvären inte minskar med ovanstående åtgärder eller om besvären har suttit i en längre tid kan kortvarig vila från idrott vara nödvändig.
Behandling vid apofysit
Denna skada är svår att direkt behandla bort då det delvis handlar om en naturlig process – tillväxtzonen. Dock kan en individuellt gjuten styv fotortos med djup hälkopp markant minska smärtan vid aktivitet. Även en hälförhöjning på 5 mm har visat sig reducera smärtan väl. I en nyligen publicerad jämförande studie föredrog 75% av barnen den styva djupa hälkoppen (fotortosen) framför hälförhöjningen. Användade av fotortosen ledde till ökad tjocklek av hälkudden och minskat tryck vilket resulterade i direkt och varaktigt minskad smärta. Barnen kan vanligtvis fortsätta på samma aktivitetsnivå då hälkoppen används.
läs mer om behandlingsalternativen vid apofysit»
Differentialdiagnoser
Haglunds – inflammation i bursa och hälsenefäste
Hälkuddeatrofi
Hälsporre
Hälsenetendinos
Hälsenefästestendinos
Kan apofysit undvikas eller förebyggas?
Kanske genom att:
• vara aktiv under tidiga tillväxtår då fettkudden då utvecklas optimalt.
• Använda skor som har bra dämpning i sulan.
• Vara uppmärksam på tidiga tecken vid mycket aktivitet på hårt underlag.
Gå vidare till ”hitta klinik” för undersökning och behandling»
Författare: Daniel Öhlin, leg. sjukgymnast
Sök vårdgivare
Ställa en fråga?
